26 Anmärkningar mot Jesus
etik och människosyn

Ur Botulf-bladet 1996-3.

 

I min tidigare artikel "56 Invändningar mot kristen etik och teologi" har jag granskat kristendomens lära och praktik i sin helhet utifrån en sekulär humanistisk synvinkel. Kristna instämmer ibland och delvis i den kritiken men framhåller gärna att det i alla fall är Jesus liv och lära som är det centrala i deras tro. Därför ger jag här några nya exempel på ord, åsikter och gärningar från Jesus, som är helt oacceptabla för oss sekulära humanister och human-etiker. Det har vidare inte kunnat undvikas att några punkter här är snarlika dem som förekommer i "55 Invändningar mot kristen etik och teologi".

Jag vill återigen betona att detta inte är ett arrogant försök att se över axeln på en karismatisk person från två årtusenden tillbaka (om han nu har funnits ? vissa forskare hävdar att han är en litterär skapelse. Fast denna fråga saknar intresse här ? kristendomens otaliga offer under alla sekler fram till våra dagar blir knappast gladare för det rätta svaret på denna fråga). Men eftersom många menar att Jesus mer än någon annan personifierar människokärleken och människovärdet, måste vi med kraft upplysa vår omvärld om att det gjorts åtskilliga framsteg för en humanare etik och värdigare människosyn sedan denna Jesus levde.

Humana Jesus-ord

Jag vill understryka att det bland Jesus-orden finns en del sant humana uttalanden. Dit hör liknelsen om den barmhärtiga samariten som är en av de ställen där han framhåller en välgärning för dess egen skull och inte för att få en belöning eller undvika straff. Också den "gyllene regeln" som formulerades långt före Jesus tid, hör dit. Hans omsorg för sjuka och förtryckta är exemplarisk och det finns inga skäl att ifrågasätta hans förmåga att bota och lindra psykosomatiska sjukdomar.

Eftersom den medicinska vetenskapen har kommit till insikt om att psyket och kroppen är olösgörligt förbundna med varandra kan det inte betraktas som övernaturligt att (själv)-suggestion med hjälp och ledning av en stark och karismatisk personlighet som Jesus var, kunde bota eller lindra en rad åkommer och sjukdomar genom "trons" kraft. Berättelser om dessa "underverk" fördes till en början muntligen vidare. Det är därför inte förvånande att hans förmåga kraftigt överdrevs, så att berättelserna kom att innehålla till och med uppväckande från döden, innan de skrevs ned. Det är begripligt att historien om Jesus har fängslat miljoner människor: hans mänsklighet, den ivrande läraren, trolldoktorn, profeten i sin ensamma kamp mot fariséernas förstelnade religion, hans tragiska död. Allt detta är utmärkt stoff för dramatisering i bild, musik, teater och film.

Inhumana Jesus-ord

Troende kristna läser dock bibeln under påverkan av nästan två tusen år av teologisk styrning och ser inte längre vad som faktiskt klart framgår av bibelns texter om Jesus, nämligen att han hade en högst onyanserad människosyn, en oförsonlig hårdhet där icke-troende döms till eviga straff och en belåten förtjusning över att vissa inte kunde förstå hans budskap ? därför att skriftorden skulle gå i uppfyllelse. Jesus använde grova tillmälen i kategoriska fördömanden av sina motståndare. Han var nonchalant mot modern och bröderna och visade ingen uppskattning av vanligt hederligt arbete, till exempel när han fick åhörarna att inte bekymra sig om morgondagen. Fler liknelser än den som jag har använt som exempel i punkt nr. 22 visar virriga, spontana och ofärdiga tankar snarare än genomtänkt gudomlig visdom.

Misstolkar bibeln

Vissa kristna hävdar säkert att jag misstolkar bibelns texter för att lura de frälsta att tvivla. Jag har därför till varje enskild punkt bifogat några hänvisningar till aktuella bibeltexter. Dessutom har ett antal Jesus-anmärkningar försetts med jämförbara artiklar ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som uttrycker en humanistisk människosyn. Liberala kristna håller kanske med om att allt Jesus sa inte var lika lyckat. Men det räcker inte med mindre än att man med kraft tar avstånd från kristendomens centrala trossatser och symboler och Jesus inhumana åsikter som jag redovisar här nedan. Samtidigt kan man mycket väl behålla det goda och humana hos Jesus som ju också finns. Det finns också symboliska bibeltolkningar som vill bortförklara det orimliga på olika sätt men då handlar det inte längre om någon allmänt accepterad kristen bibelsyn.

Jag hoppas att mina punkter kan leda till en dialog mellan troende kristna och sekulära humanister och visa varför den kristendomspåverkade delen av världen ser ut som den gör. Slaveri, korståg, kvinnoförtryck, kättarbål, apartheid, antisemitism, kollektivanslutning av nyfödda till kyrkan och religionskrig uppkommer inte utan orsak. Allt detta underlättas och cementeras mycket effektivt om man har religiösa motiv.

Till slut vill jag rekommendera mina källor för vidare studier i detta ämne:

  • Andreas Edwien. Jesus i konflikt med menneskerettigheterne. Norsk religionshistoriker vars första nio punkter jag har översatt och bearbetat.
  • Bengt Lidforss. Kristendomen förr och nu. (1911).
  • Karlheinz Deschner. Abermals krähte der Hahn. (1962).

  • Alvar Ellegård. Myten om Jesus. (1992).

  • Bengt Loberg. Verklighet och myt. (1996).
  • Hebreiska författare. Bibeln.
1    2    3    4    5    6    7    8    9    10    11    12    13    14   
15    16    17    18    19    20    21    22    23    24    25    26   

(Efter min pensionering kommer jag att lägga in kritik och kommentar på nedanstående punkter. Då kan man klicka på på de röda orden "kommentar" för att komma till synpunkter och eventuell debatt kring just DEN punkten.)

1. Onyanserad människosyn

Jesus delar in människorna i goda och onda, de som tror på honom och de som inte gör det. Detta är grovt och onyanserat. Det finns ju inga mellanlägen mellan himmel och helvete. Detta är i strid mot principen om ALLA människors lika värde så som det formulerats i FN-deklarationens artikel 1 om de mänskliga rättigheterna som antagits av FN den 10:e december 1948.

(Mt 12:33-35, 13:38, 25:46.)

Kommentar


2. Social rättvisa i livet efter detta

Jesus är positiv till välgörenhet. De fattigas kamp för ekonomiska, kulturella och sociala förbättringar projiceras dock till en existens efter döden. Detta strider mot FN-deklarationens artikel 22, 25 och 27 om allas rätt att här och nu få sin andel av livets goda.

(Mt 22:13, 14, Lk 19:27, 16:25)

Kommentar


3. Inga protester mot slaveriet

Jesus tog inte avstånd från slaveriet, utan underströk den mosaiska lagens giltighet. Detta står i strid mot FN-deklarationens artikel 1 att alla människor är födda fria och med artikel 4 som förbjuder slaveri och slavhandel.

(Mt 24:45-51, 5:17-19, 2Mos: 21 kap.)

Kommentar


4. Patriarkal syn på kvinnan

Jesus accepterade den mosaiska lagens begränsningar av kvinnans rättigheter. Han förespråkade en mansteologi: Gudfadern. Enligt den mosaiska lagen får en far sälja sin dotter som slavinna, skilsmässolagen drabbade ensidigt kvinnan. Detta är oförenligt med FN-deklarationens artikel 3, 4 och 7 om frihet och likhet för alla och med artikel 16 som uttalar lika rätt för man och kvinna i äktenskapet.

(Mt 5:17-19, 2Mos 21:7, Mt 5:32)

Kommentar


5. Åsiktsdiktatur

Jesus tog avstånd från religionsfrihet, tanke-, menings-, och yttrandefrihet då han hotade med eviga straff för avvikande uppfattningar. Detta är i strid mot FN-deklarationens artiklar 18 och 19.

(Mt 10:14-15, Lk 19:27, Jh 3:36)

Kommentar


6. Teokrati istället för demokrati

Jesus propagerade inte för demokrati som styresform, utan en teokratisk diktatur med sig själv som "herde" och folket som lydiga får. Detta strider mot FN-deklarationens artikel 21.

(Jh 10:1-4, Mt 25:14-30)

Kommentar


7. Hot om evig tortyr

Jesus förespråkade långvarig och grov tortyr som straff för religiösa och ideologiska uppfattningar som han inte gillade. Detta är i strid mot FN-deklarationens artikel 5 om tortyr och svåra straff.

(Mt 13:40-42, 16:27, 25:31-46)

Kommentar


8. Rättssamhället urholkas

Jesus förespråkade en slags domstol med sig själv som domare efter lagar som han kungjort till förbipasserande. Detta är oförenligt med rättssamhällets principer som FN-deklarationen uttrycker i artiklarna 6-12.

(Mt 8:12, 13:42, 25:46)

Kommentar


9. Trångsynt framtidssyn

Jesus trodde, utifrån sin indelning i goda och onda, att fred och fördragsamhet bara kunde finnas bland en liten utvald grupp anhängare av hans egen tro. Han förutsåg krig på jorden för alltid och frälsning till sist bara för hans utvalda folk och undergång för resten av mänskligheten. Detta är helt oförenligt med FN-deklarationens artikel 26 som säger att alla människor har rätt till undervisning som stärker respekten för de mänskliga rättigheterna, och främjar förståelse, tolerans och vänskap mellan nationer, rasgrupper och religioner.

(Mt 10:34-36, 24:6-41)

Kommentar


10. Att ta från de fattiga

Jesus förespråkade ökade klyftor mellan människor istället för ökad jämlikhet. Inte nog med att man ska ge till dem som redan har, man ska också ta ifrån de fattiga det dom har. Det är en cynisk attityd och strider mot artikel 17 i FN-deklarationen.

(Mt 25:14-30, 13:12, Lk 8:18, Mrk 4:25)

Kommentar


11. Familjehat och självförakt

Jesus ställer familjehat och självförakt som villkor för att någon ska få vara hans lärjunge. Detta är absurda krav som med kraft måste avvisas av varje normal människa. Dessutom uppträder Jesus själv generande nonchalant och avvisande gentemot sin moder och sina bröder. Denna attityd förklarar med all önskvärd tydlighet den hjärntvätt och personlighetsförändring som personer i religiösa sekter kan råka ut för.

(Lk 14:26-27, Mt 12:46-50)

Kommentar


12. Hårda och omöjliga krav

Jesus uppställer överspända och omöjliga krav på sina anhängare. En man får inte se på kvinnor med begärelse. Män får inte gifta sig med frånskilda kvinnor. Man behöver inte bekymra sig om morgondagen och får inte samla förmögenheter.

(Mt 5:27-32, Lk 16:18, Mrk 10:11-12)

Kommentar


13. Felvänd livssyn

Jesus håller fram ett felvänt livsperspektiv genom sin tro på livet efter detta. Enligt vår sekulära humanistiska livssyn kan livet upplevas till fullo endast om man accepterar döden som individens oundvikliga och absoluta slut. Det kristna försöket att undfly döden genom dess evighets-perspektiv på det andliga planet fråntar livet här och nu dess oersättliga värde.

(Mrk 12:25, Jh 5:24, 6:40, 47, 11:25-26)

Kommentar


14. Mirakler och trollkonster

Jesus vill genom mirakler och trollkonster som att gå på vatten, förvandla vatten till vin, m.m. imponera på sina lärjungar och åhörare. Flera underverk tycks vara inspirerade av mirakelberättelser i Gamla Testamentet. Det förefaller dock vara tricks som många trolleri-konstnärer gjort före och efter honom. Betoningen av dessa konster vittnar inte om respekt för naturen som den är, utan om en fixering till det sensationella och spektakulära. Vetenskapens forskningsresultat uppvisar ett universum som i sin lagbundenhet är oerhört inspirerande och beundransvärt. Den sekulära humanistens respekt för den faktiska verklighet som omger honom/henne behöver inga mirakler och avsteg från naturlagarna.

(Mt 14:25-27, Jh 2:1-11)

Kommentar


15. Respektlöshet mot djur

Jesus visar förakt för djuren när han låter "onda andar" som han drivit ut från en sinnessjuk, inta en svinhjord som därefter dränker sig. En sådan respektlös syn på djur förekommer alltjämt i många länder, medan en förnuftig humanism tillerkänner djuren eget värde och fördömer alla former av djurplågeri.

(Mrk 5:1-20, Lk 8:26-39)

Kommentar


16. Vandalism mot växter

Jesus visar ingen respekt för växtligheten när han befaller ett fikonträd att förtorka och dö därför att det inte bär någon frukt. Dessutom var det inte rätt årstid för att det skulle bära frukt enligt Markus. Denna form av meningslös vandalism är obegriplig från en person som enligt kristenheten är Guds son.

(Mt 21:18-22, Mrk 11:12-24)

Kommentar


17. Felaktigt tidsperspektiv

Jesus var övertygad om att "tidens slut" och den rådande samhällsordningens sammanbrott var nära förestående. Han uppmanade att inte bekymra sig för morgondagen och många samtida skulle inte dö förrän de hade skådat denna världens slut och gudsrikets början. Denna tanke har sedan dess ofta inspirerat domedagsprofeter och undergångsrörelser. Alla har haft lika fel som Jesus.

(Mt 6:25-34, 24:34-35)

Kommentar


18. Liknelser för att dölja budskapet

Jesus använder en bakvänd pedagogik för att genom liknelser avsiktligt dölja sitt budskap för utomstående. Endast de i Guds hemlighet redan invigda skulle förstå hans ord. Detta förkunnelsesätt strider mot allmänna demokratiska uppfattningar om rätten till information för alla.

(Mt 13:10-17, Mrk 4:10-34, Lk 8:9-10)

Kommentar


19. Våldsamt uppträdande

Jesus våldsamma uppträdande i templet och hans lärjungars beväpning i Getsemane tyder på desperation och aggressivitet. Även om detta inte på något sätt rättfärdigar hans dödsdom bör man kunna ha förståelse för de reaktioner som hans uppträdande skapade.

(Jh 2:14-16)

Kommentar


20. Lönemoralen

Jesus gav knappast någon moralisk tanke eller norm utan att förknippa det med ett löfte om belöning i himmelriket eller hot om straff i den eviga elden, det yttersta mörkret etc. Hans lönemoral har därmed strängt taget upphört att vara moral i gängse mening. Att göra det goda för det godas eget skull tycks nästan vara obekant för Jesus.

(Mrk 10:29-31, Mt 25:46, Jh 5:24-29)

Kommentar


21. Radikalpacifismen

Jesus förespråkade en absurd radikalpacifism när han kräver att vända den andra kinden till när man blir slagen. Detta är en parodi på Buddhas, Platons, Senecas, med fleras råd att man ska övervinna det onda med det goda. Med undantag för mycket speciella omständigheter kan Jesus radikala pacifism inte tillämpas i något samhälle då det skulle upphäva all rättsordning och lämna fritt spel åt brutalitet och egoism.

(Mt 5:38-42)

Kommentar


22. Grym omänsklighet i liknelse

Jesus liknelser pekar ibland på en bisarr sensmoral. I den om konungasonens bröllop bjuds gäster in på måfå från gatan till festen. Men när konungen upptäcker en gäst utan högtidskläder låter han denne bindas vid händer och fötter för att sedan kastas ut i det yttersta mörkret där det är gråt och tandagnisslan.

(Mt 22:1-14)

Kommentar


23. Intolerans och fördomar

Jesus polemik med motståndare som han kallar "hycklare, djävulens barn, huggormars yngel" etc. visar inte på en vilja att genom dialog och pedagogik inbegripa dessa i sin frälsningsplan. Den kristna kyrkans intolerans gentemot konkurrerande religioner och dess antisemitism och hat som drabbat judarna har sina rötter i dessa Jesus-ord.

(Jh 8:39-47, Mt 15:7, 23:1-36)

Kommentar


24. Trolöshet mot huvudman

Jesus berömmer den oärliga förvaltaren som genom urkundsförfalskning efterskänker sin herres lånereverser till dennes gäldenärer. Jesus uppmanar lärjungarna att vara lika sluga som förvaltaren och göra sig av med tillgångar som inte är deras egna.

(Lk 16:1-9)

Kommentar


25. Pengarnas förbannelse

Jesus visar i många ord och liknelser att innehav av pengar och rikedomar leder till eviga straff och att fattigdom leder till evig salighet i himlen, t.ex. i berättelsen om Lazarus och den rike mannen. Det saknas resonemang om det relativa kring begrepp som rikedom och fattigdom, däremot framställs den penninglösa fattigdomen som ett villkor för att få komma till himmelriket. Se även: Ingemar Hedenius Helvetesläran.

(Lk 16:19-31)

Kommentar


26. Nåd med vissa förbehåll

Många kristna tror att den så kallade "nåden" som Jesus utlovar är total. Dock finns det ett förbehåll som gäller hädelse mot "Anden". Någon förlåtelse för denna syndernas synd finns inte vare sig i detta eller det "kommande" livet.

(Mt. 12:31-32)

Kommentar

Denna artikel har tidigare varit publicerat i Botulf-bladet nr. 3-96 och i Humanisten nr. 2-97.

E-mail till Christiaan:
 Christiaan Vos Eller: Vos Christiaan