|
1 Den etiska humanismen uttrycker en moralisk övertygelse; den innebär acceptansen att man har ansvar för allt mänskligt liv i världen. |
|
2 Den representerar ett sätt att leva där man litar på människans förmåga och på naturens och samhällets resurser. |
|
3 Humanismens moral börjar med att vi erkänner människans ömsesidiga beroende; likaledes hennes behov av ömsesidig respekt. |
|
4 Den etiska humanismen förutsätter ett fullvärdigt liv som får sitt värde genom människors ömsesidiga engagemang och tolerans som utgångspunkt för varje människas bäst möjliga utveckling. |
|
5 Människan blir medmänniska i samhället; samhället bör ge förutsättningar för varje människas högsta möjliga utveckling. |
|
6 Människans utveckling kräver ständigt förbättring av villkoren för fri informationssökning liksom den kräver ett öppet och fritt samhälle. |
|
7 Vetenskaplig kunskap, progressivt uppbyggd och tillämpad är det pålitligaste medlet att förbättra välfärden. |
|
8 Mänskliga framsteg är framsteg i valfrihet: mänsklig rättvisa är det fortskridande förverkligandet av jämlikheten. |
|
9 Rättvisa utesluter inte våld, men det enda önskvärda bruket av våld är att undertrycka möjligheten att tillgripa våld. |
|
10 Den etiska humanismen bekräftar hela mänsklighetens enhet och alla människors gemensamma ansvar för alla i världen. |
(IHEU Board of Directors 1965)